Recension av Mord och martinis: kändiskockens död
Näst ut av alla ljudböcker som jag
har lyssnat på är Mord och martinis: kändiskockens död som kom ut
i år. Författaren är Ingrid Remvall. Hon har bland annat skrivit
Fjärilarnas stad, som du kan läsa om här.
Bella driver en blogg som ingen läser.
Hon vill bli känd och när hon av en slump hittar kändiskockens
döda kropp bestämmer hon sig för att ta reda på vem som mördat
honom. Hon tar tillfället i akt och skriver hela utredningen på sin
blogg. Snart börjar besökarna rulla in en efter en på bloggen och
Bella blir lyrisk. Dock har kändisskapet en baksida....mördaren
börjar närma sig henne. Bella är mördaren närmare på spåret än hon
själv kunnat ana.
Mord och martinis: kändiskockens död
är en så kallad mysdeckare. Mordet är inte brutalt eller blodigt
och det figurerar i bakgrunden av berättelsen. Det är jakten på
mördaren som är det primära. Deckare är verkligen inte min genre,
men jag har en viss svaghet för mysdeckargenren.
Tyvärr är jag inte superimponerad av
boken. I det här fallet tror jag att det är en kombination av dålig
uppläsare och en inte allt för bra grundidé. Christina Jonsson som
läser boken andas högt. Jag vet att det låter löjligt eftersom
alla människor andas, men om man lyssnar på andra uppläsare så
hör du knappt när de tar nya andetag. När Jonsson läser fokuserar
jag på hennes andning och inte på berättelsen. Det ska inte vara
på det viset. Boken hade en hel del transportsträckor och
dramaturgin var lite lam. En tanke som slog mig var Remvalls
beskrivning av huvudkaraktären. Hon beskrivs genom längd och vikt
och tydligen anses karaktären som överviktig. Hon väger 78 kilo
och är runt 180 lång. Jaha, det skulle inte jag kalla rund.
Jag rekommenderar Mord och martinis:
kändiskockens död till dig som vill som vill ta dig an en lättsmält
historia. Ta för all del boken och inte ljudboken. Trevlig kväll!
Betyg: 2 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar