Bergmans mest produktiva år får liv på vita duken

Recension av Bergman – ett år, ett liv

För ett bra tag sedan var jag på bio och såg filmen Bergman – ett år, ett liv. Den är regisserad av Jane Magnusson. Hon har även regisserat dokumentärerna Bergmans video och Ebbe – The movie: Mannen, myten, affären.

Året är 1957 och det är Ingmar Bergmans mest produktiva år. Under året regisserar han två av hans mest berömda filmer, Det sjunde inseglet och Smultronstället. Förutom filmerna hinner han med att göra en film för tv samt regissera fyra pjäser som bland annat sätts upp på Dramaten och Malmö stadsteater.

Jane Magnusson blandar gammalt material med nyinspelade intervjuer med personer som jobbat med Ingmar Bergman. Majoriteten av bildmaterialet är intervjuer med Ingmar Bergman. Bergman – ett år, ett liv är en bra dokumentär om Sveriges största regissör. Filmen känns varken tråkig eller tung som en del dokumentärer kan bli. 

Ingmar Bergman måste ha varit en trollkarl med tanke på hur han lyckades förvalta tiden under året. Det blir ett intimt porträtt på sina ställen i filmen av Ingmar Bergman. Tittaren får höra om hans små egenheter som att han alltid skulle ha mariekex vid sin regissörsstol och nåde den som tog ett kex.

Jag rekommenderar Bergman – ett år, ett liv till dig som gillar dokumentärer. Det underlättar om du gillar Bergman. Trevlig kväll!

Betyg: 3 av 5