torsdag 23 maj 2019

Kan din fiende bli din sanna vän?


Recension av Hord


Äntligen har jag tagit mig an den spännande upplösningen av Razorland-trilogin. Vill du läsa mina tankar om Hords föregångare klicka på respektive titel, Enklav och Utpost. Hord nådde marknaden 2016 och den liksom de andra delarna är skriven av Ann Aguirre.


Boktips. Denna dystopiska trilogi när något för dig som gillar spänning och samhällsskritik.

Spader två, Tålig och Stalker finner sig på okänd mark. De måste fly undan muttarna i ödemarken och mot nästa stad. Deras uppdrag är enkelt, skaffa allierade och blida en armé som kan utrota muttarna för gott. Kriget kommer och blodet flyter, men mitt i allt dödande inser Spader två att hon inte kan svara på frågan vem som startade kriget? Är det Horden eller är det mer komplicerat än så?

Hord är så spännande som du kan förvänta dig. Ann Aguirre är en riktig spänningsmästare. Hon vet hur hon ska bygga upp boken för att få sin läsare att vägra släppa taget om boken. Språket är målande och detaljrikt. Monstren målas upp framför mina ögon och jag kan nästan ta på dem. De detaljerade slagsmålsscenerna gör att jag nästan kan känna lukten av förruttnelse och blod. Det är imponerande hur äckligt det kan bli på sina ställen.

Hord är en monsterbok utan tvekan. Det finns ingen romantisering utav monstren utan de är sanna sin natur. Det är sidospåren eller de parallella handlingarna i boken som är de mest intressanta. Hela Razorland-trilogin påminner om Metro-böckerna.

Hord är precis som sina föregångare kritisk till samhällsstrukturer. I Hord ifrågasätts normer och kvinnans ställning. Under jord betraktas Spader två som en stark jägarinna som kan leda grupper in i strid. Ovan jord måste hon gång på gång visa att hon är en krigare och inte en kvinna som vill vara kvar i staden och göra kvinnosysslor. Spader två ger sig ut på ett livsfarligt uppdrag för att visa att hon är kapabel att ta sig an kaptensrollen och leda armén mot seger. Hon vill visa sina ledaregenskaper och samtidigt bryta normen. Det är även en bok om att inte döma någon utifrån dess utseende. Trots olika ytor kan det finnas många likheter och värderingar.

Jag rekommenderar Hord till dig som har läst de två andra delarna. Razorland-trilogin är något för dig som älskar monsterböcker och som har missat denna serie. Trevlig kväll!

Betyg: 3 av 5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Nyårslöftet är infriat!

Förra nyår gav jag mig själ ett löfte om att jag skulle försöka sticka en kofta. Efter ett antal försök som resultera i att jag repade upp ...