Recension av Into the forest
Jag har sett filmatiseringen utav boken
Into the forest som kom 2015. Filmen är regisserad och skriven av
Patricia Rozema. Hon har regisserat filmer som Mansfield park, Kit
Kittredge: An american girl och When night is falling. I somras läste
jag boken och om du vill läsa mina tankar om den kan du göra det
här.
Samhället faller långsamt sönder.
Eva, Nell och deras pappa lever ett skyddad liv i skogen och de är
ovetandes om samhällets sakta förfall. Efter en vanlig shoppingtur in
till staden inser de att allt är förändrat. Hyllorna i
mataffärerna ekar tomma och bensinen har sinat. Alla är
misstänksamma och beväpnar sig. En tragisk olycka inträffar och
systrarnas pappa dör. Utan el och magert matförråd måste de hitta
sätt att överleva, men kurrande magar är inte det enda som hotar
systrarnas stilla utopi.
Into the forest är en berättelse om
två systrar som försöker att överleva i skogen och invänta
samhällets uppbyggnad. Medan andra invånare ser skogens alla faror
ser systrarna tryggheten. De flyr samhället och dess anarki för att
bygga sig en tillvaro i skogen.
Patricia Rozema har skapat en fin film.
Hon har tillvaratagit känslan i boken och hon har varit trogen
bokens handling. Filmens berättande speglar bokens vackra prosa på
ett vis. Berättandet går i ett långsamt tempo för att både
stämning och miljö ska sätta sig hos tittaren. Det är även en
illustration av hur oviktig tiden är när man bor i skogen. Dagarna
kommer och går och det finns ingen stress.
Ellen Page och Evan Rachel Wood är
trovärdiga i sina roller och de spelar med en inlevelse som gör att
tittaren glömmer att det är en film de ser på. Deras samspel är
fint och jag blir övertygad om att de är systrar på riktigt.
Jag rekommenderar Into the forest till
dig som vill se en trovärdig postapokalyptisk film. Det är en film
för dig som vanligt vis inte gillar dystopier eller apokalyptiska
filmer. Trevlig kväll!
Betyg: 4 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar