Recension av Parasit
Parasit, Parasit, Parasit! Vad kan jag
säga än vilken klockren film. Jag är helt salig. Bong Joon Ho har
både skrivit och regisserat detta mästerverk. Han kastar in
tittaren i klassamhällets brutala verklighet där underklassen
samsas på trånga ytor och ”luktar illa” enligt överklassen,
för att fattiglapparna har inte råd med lyxtvålarna. Familjen Kim
tillhör bottenskiktet i samhället och det påminns de om varje dag
när de kommer hem. Deras trånga lägenhet under marknivå gör sig
påmind om att de endast har råttorna under sig i hierarkin.
Utanför deras köksfönster brukar
fulla människor lätta på trycket. Desperationen för överlevnad
och tjäna pengar luktar mer än deras tvål. Familjen skyr inga
medel för att tjäna pengar. Sonen lyckas nästla sig in i den fina
och rika familjen Parks. Hans mission är enkelt. Se till att hela
familjen får jobb hos Parks, men hur ska han få väck de som
redan jobbar där? Har familjen Kim äntligen nått eliten och kan
lukta ”gott”?
Filmen skrev in sig i historieböckerna
på flera sätt när den kammade hem Oscar för bästa film. Det var
första gången en sydkoreansk-film vann kategorin och första gången
en icke engelskspråkig film tog hem priset. Totalt vann Parasit fyra
tunga Oscars, bland annat bästa regi och bästa manus. Meriterna
talar tydligt. Filmen berör och den är välgjord. Det går inte att
säga annat. Vad är det som gör filmen speciell? Det är
kombinationen av bildberättande, manus och bra regi som gör mig salig.
Själv har jag en svaghet för asiatisk
film och sättet som de förmedlar en historia på. Det är långt
ifrån Hollywoods fluffiga berättelse där alla är lyckliga eller
blir lyckliga i slutet. I Parasit är det brutal verklighet från
start till slut. Olyckan är en del av vardagen och fattigdomen gör
sig konstant påmind. Det är klasskamp. Alla suktar efter mer pengar
och större framgångar. Livet ovanför råttorna är inget
alternativ för familjen Kim. Det finns en svärta i Parasit som gör
den trovärdig. Filmen är som ett kretslopp där historien upprepar
sig eller så går vissa händelser i filmen att ses som ironiska.
Trots all svett och lömska planer hamnar familjen Kim där de alltid
hört hemma. Visst kan Parasit likna Shoplifters, läs mina tankar om
filmen här, tematiskt men filmerna närmar sig ämnet klasskamp på
olika sätt. Parasit är mer brutal medan Shoplifters är komisk.
Det är det genomarbetade manuset som
gör mig salig och det är sällan jag blir så här salig över en
film, men det händer. Parasit är en måste-film för alla
cineaster. Det är en av de bästa filmerna jag någonsin har sett.
Parasit är en film för dig som kan tänka dig att se en smal film
med ett makalöst hantverk som imponerar gång efter gång. Trevlig
kväll!
Betyg: 5 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar