Upp till kamp mot patriarkatets skönhetskrav

Recension av Misbehaviour

I helgen var det dags för bio igen. Denna gång stod det rebelliska dramat Misbehaviour på agendan. Filmen är baserad på sanna händelser, vilket ger den extra tyngd. Misbehaviour är ytterligare en film som kvalar in sig i avdelningen feministisk filmfasta. Detta på grund av att både regissörs- samt manusförfattarstolen innehas av kvinnor. Philippa Lowthorpe står för regin och Rebecca Frayn är manusförfattaren. 

Biotips. En film om passion, glöd och våga stå upp
för sina åsikter. 

Året är 1970 och tävlingen Miss World ska gå av stapeln i London. I skuggorna av tävlingens klämkäcka anda finns 68-rörelsen. De är arga och har siktet inställt på tävlingen. Mediakåren å andra sidan fokuserar på tävlingens bristande bredd av etniciteter. Från alla håll hörs kritikernas röster. När Jo och Sally ger sig in i debatten kan media inte längre blunda för de upprörda rösterna som ekar på Londons gator. Rösterna vill få tävlingsledarna att vakna. 

Sally är en tillbakadragen kvinna som inte ser sig själv i den utåtagerande falangen av kvinnorörelsen. När hon gång på gång blir åsidosatt i klassrummet av professorn samt de manliga klasskamraterna får hon nog. Hon träffar karismatiska Jo som gör allt hon kan för att få ut sitt budskap. Duon slår sina kloka huvuden ihop i kampen mot patriarkatets skönhetsideal. 

Rebecca Frayn har med sitt manus lyckats visa att människor är komplexa varelser. Karaktären Sally är den mest komplexa av dem alla. Sally är både en bräcklig och blyg karaktär, men hennes egenskaper ska inte misstas för svagheter. Hon är allt annat än svag. Rebecca Frayn visar att trots ett blyg yttre finns det en glöd som lätt tar fart och flammar upp till en eld som även kan sätta den blygaste i brand.  

Jessie Buckley är den i ensemblen som imponerar mest. Hennes fallenhet för att agera naturligt gör hennes tolkning av Jo fantastisk. Jag blir mer och mer imponerad av Jessie Buckley för varje film jag ser. Hon är helt klart ett namn att lägga på minnet för er som inte vet vem hon är. Keira Knightley visar att hon klarar av att tolka många olika sorters karaktärer. I rollen som Sally visar hon att hon är mångfasetterad och en skådespelare att räkna med. Äntligen får jag återigen se Keira Knightley i en bra film. Det var ett tag sedan.

Ett extra plus i kanten får filmen för att den räknas som feministisk filmfasta. Det är endast ett fåtal filmer som uppfyller kategorins krav och det är roligt att det fylls på med ännu en film. Filmvärlden behöver bredda sitt utbud med olika synvinklar på hur en bra rulle ska regisseras.  

Misbehaviour är en film som ligger och svajar mellan en trea och fyra i betygsskalan. Den har ett fint genomarbetat manus och bra skådespelarinsatser, men filmen saknar det lilla extra som får vågskålen att rinna över. Det är en film för dig som gillar välgjorda dramer med kämparanda, där filmen är en spegling av historien. Trevlig kväll!

Betyg: 3 av 5