Vänskap som spränger gränser

Recension av Ninjakatten Toto och den stora kobrajakten

Jag lämnar mitt julboksläsande för en stund. För att återigen ge jag mig i kast med en barnbok. Omslaget alstrar spänning och action samtidigt som det får mig att dra på smilbanden. Vem kan motstå en ninjakatt balanserandes på en gatlykta? Inte jag i alla fall. Ninjakatten Toto och den stora kobrajakten är skriven av Dermot O’Leary och Nick East står för illustrationerna. 

Boktips. Ett äventyr för stora som små. En
bok där fördomar bryts ner.

I ett livat London stöter Toto och Silver på en underlig katt rotandes i deras soptunna. Toto och Silver skrämde nästan livet ur den tjuvaktiga Catface som panikartat gör allt för att vinna främlingarnas förtroende. De nyfunna vännerna ger sig ut på Londons gator för att upptäcka sitt nya hem och dess sevärdheter. När ryktet om att “besten” alias kobran Brian rymt från zoo är paniken total i Londons djurliv. Toto och Silver ser sin chans till ett riktigt äventyr och ger sig iväg för att stoppa besten och ta med honom till zoo igen. Ett äventyr som slingrar sig fram genom kloakerna hos de stridslystna råttorna. Vågar du följa med? 

Dermot O’Leary har skapat en boken som är som en mötesplats. Där de moderna individerna samt den gamla skolan med en den eleganta varelsen Catface i spetsen möter varandra. Han bär en tweedkappa som för tankarna till Sherlock Holmes medan Toto och Silver bär sin päls som ett signum för det naturliga och lantliga. Syskonparet är inte alls lika sofistikerade som den inbitne Londonbon. Toto och Silver representerar både Italien och dess bondelandskap där naturalismen hägrar och anpassningen till människornas samhälle står på lut. Vännerna möts och gränser sprängs på mer än ett sätt.  

Det är fint med böcker där gränser sprängs, fördomar bryts ner och förståelse skapas. I Ninjakatten Toto och den stora kobrajakten är “ytfolket” skeptiska mot råttorna som huserar i kloakerna. Ett klassamhälle målas upp och problematiken kring “rädd för det okända” bemöts på ett pedagogiskt sätt. 

Dermot O’Leary visar att fördomar och det första intrycket kan vara fel och att det är möjligt att byta åsikt bara du ger den andre en chans. Med sin humor bryter han barriärer. Catface som bär en förklädnad för att dölja sitt rätta jag. Han bär en förklädnad i båda världarna, något som ger historien ett ännu större djup. Catface symboliserar modernisering och anpassning. Han vill vara en del av det utvecklade “ytfolket” där alla lever i en sorts harmoni med varandra, samtidigt som han vägrar att förneka sitt ursprung. Catface lever med ett dubbelt förakt dels från den värld han gömmer sig i samt från den som han härstammar ifrån. Trots detta hat bygger Catface broar och visar att normer och fördomar inte stämmer överens med hur den egentliga bilden är.  

Illustrationerna innehåller ett fint bildspråk som förstärker alla karaktärernas känsloliv samt höjer känslan i texten. De markerade ansiktsuttrycken ger hintar om hur det egentligen är trots att texten syftar till något annat. Det är en bok med många djup.

Ninjakatten Toto och den stora kobrajakten går att läsas som den är. En humoristisk deckargåta med ett roligt äventyr eller så kan du analysera den flera gånger om. Här finns något för alla. Trevlig kväll!  

Betyg: 3 av 5