Recension av A star is born
För ett tag sedan var jag på bio och
såg filmen A star is born en film som kritiker runt om i världen har rosat. Det här är en film som jag har längtat efter. Lady Gaga är
en av mina favoriter och jag gillar hennes som sångerska. Med det
sagt var det med blandande känslor som jag satte mig ner i stolen
och väntade på att filmen skulle börja. Bradley Cooper har gjort
sig ett namn i Hollywood främst genom sitt skådespeleri, men nu tar
han sig an regissörsrollen för första gången.
Ally, Lady Gaga, är en servitris med
skönsjungande drömmar. På sin fritid sjunger hon på en bar. Jack, Bradley Cooper, är en välkänd sångare. Han är
bitter över sitt liv i rampljuset och tar till flaskan och droger
för att fly vardagen. Av en händelse kliver han in på baren och både hans och Allys liv förändras för alltid. Det är
kärlek vid första ögonkastet. Jack förförs av hennes röst och
han vill veta mer om henne. Är de varandras räddning från liv
fyllda av tristess, missbruk och miserabel tillvaro?
Bradley Cooper sitter på flera stolar
i A star is born. Inte nog med att han regisserar, han är både
producent och spelar huvudrollen i detta klassiska drama. Coopers
version är den fjärde i ordningen. Vad är det som gör den här
filmen så speciell att det är värt att göra remake på remake?
Kanske har Cooper äntligen gett berättelsen den nivå som den
förtjänar.
Vad krävs för att ett kärleksdrama
ska bli episkt? En magisk och lätt destruktiv kärlekshistoria,
massor av känslor och ikonen som blir kär i ”den vanliga
människan”? En episkt kärlekshistoria kantas av problem. Gärna
verkliga och svåra. Kärleken ska övervinna allt. Dramat innehåller
mycket sorg och depression och på något sätt ska tittaren kunna
relatera till karaktärernas kärlek.
Jag hatar musikaler eller ogillar
skarpt. Däremot gillar jag filmer med mycket musik i. Jag har svårt
för när karaktärer brister uti spontansång. I A star is born är
det mycket musik, men den passar in i sitt sammanhang för att det
handlar om två musiker.
Jag var skeptisk till två saker: Ett
ännu en skådespelare ska leka rockstjärna. Kan Bradley Cooper
verkligen sjunga? Och två: Ännu en artist som vill leka skådis.
Jag är så glad att jag får äta mina ord. Cooper kan sjunga. Hans
rossliga stämma passar perfekt till den folkrockiga genren.
Sedan jag såg filmen har jag lyssnat
om flera gånger på soundtracket. Wille Nelsons son Lukas Nelson,
Lady Gaga och Bradley Cooper har samarbetat kring musiken. Den är
välgjord, den har en själ och den känns äkta. Musiken är långt
ifrån den tuggummipop som vi är vana vid att höra på radion.
När jag fick se att det var Lady Gaga
eller Stefani Germanotta som tilldelats huvudrollen var min första
tanke Oj, hur ska det här gå? Hon
visade sig vara rätt val. Med en bräcklighet och naturlighet axlar
hon rollen som Ally. Lady Gaga är en sann konstnär uti
fingerspetsarna.
Den här versionen kommer att skriva in
sig i filmhistorien som en av de filmerna du ska se innan du dör.
Bege dig till närmsta biograf och sätt dig ner i stolen och njut.
Det här ett drama av finaste kaliber. A star is born förtjänar att
titta om på. Trevlig kväll!
Betyg: 5 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar