Recension av Tango i tabernaklet
Åh vad jag har längtat efter Karin
Brunk-Holmqvists bok. Jag blev så besviken när Kabusa böcker gick
i konkurs och det var inte säkert om boken skulle bli verklighet
eller inte. Den som väntar på nåt gott väntar inte för länge
brukar det heta. Tango i tabernaklet kom ut i år och det är Karin
Brunk-Holmqvists fjortonde bok.
Kerttu har lämnat det vilda
cirkuslivet bakom sig och sökt sig till lugnet i Brösarp. Snart
saknar hon lite av spänningen i livet och bygger om uthuset. Hon ska
minsann få lite krydda i livet och erbjuder tangokurser till
lokalbefolkningen. En idé om att hon ska bli kyrkovaktmästare
väcks, men det är inte alla som är gillar den färgstarka Kerttu
som gillar att röra om lite i grytan.
Som vanligt är det ett gäng
pensionärer i fokus i Brunk-Holmqvists bok och det är en trygghet.
Jag vet från början vilken stämning det kommer att vara i boken, en
ganska mysig sådan och det är också en trygghet i sig. Jag vet
lite vad jag får när jag läser en av hennes böcker, men den här
suger tyvärr inte tag i mig eller får mig att skratta. De andra
böckerna har någon gång fått mig att skratta. Mitt problem är
nog att jag har haft för stora förväntningar på Tango i
tabernaklet och längtat alldeles för mycket efter boken.
Tango i tabernaklet tilltalar inte mig överhuvudtaget. Boken är utläst och jag kommer inte ens ihåg vad
den handlar om mer än i stora drag. Berättelsen fastnade inte alls.
Den kändes lite tråkig och var inte alls lika charmig som hennes
andra böcker. Jag vet inte om det beror på manusets lite krångliga
väg till färdig bok, men det har jag inga belägg för.
Språket är som vanligt
lättillgängligt dock har ett och annat stavfel smugit sig in och
det kan bero på att de ville ha ut manuset så fort som möjligt.
Vanligtvis brukar inte sådana saker förekomma i Brunk-Holmqvists
böcker.
Jag rekommenderar Tango i tabernaklet
till dig som vill läsa en lättsam historia med rötterna i vackra
Österlen. Trevlig kväll!
Betyg: 2 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar