Episkt drama lever upp igen i Cardosos tolkning

Recension av Romeo och Julia

Förra helgen var det dags för en teaterupplevelse igen. Den här gången blev det Romeo och Julia i en nyversion på Västmanlands teater. Rebecka Cardoso står för regin i detta episka drama. Hon har bland annat regisserat Den tredje hemligheten, Genom blodet och Korri Pirri.

Teater. Klassiskt drama får nytt liv på scen igen. Romeo och Julia är lika aktuell nu som för 500 år sedan. 

De rivaliserande familjerna Capulet och Montague är förblindande av de hat de har mot varandra. Olyckligtvis blir barnen Julia och Romeo kära i varandra ovetandes om den andres efternamn. De vägrar att ta del av deras familjers fientlighet. Romeo och Julia vill inget hellre än att vara med varandra. Familjerna ser inte med samma romantiska ögon som deras barn gör på deras kärlek. Romeo och Julia smider en plan tillsammans med munken. En plan som ska göra dem fria, men som får en tragisk utgång.

De flesta av oss känner till Shakespeares drama Romeo och Julia i stora drag. Rebecka Cardoso följer originalmanus ganska bra. Hon har gjort vissa förändringar. Bland annat finns det två Julia och två Romeo. Det var ett spännande val. Det andra paret speglade vad originalparet gör i vissa scener. Det andra paret har få repliker. När de väl har repliker tillförde de en hel del till dramat. Dramat fick ett större djup. På ett sätt är det som att Julia och Romeos innersta tankar får liv.

Rebecka Cardosos version är dessutom mycket råare än originalet. Pjäsen spelas på lilla scen och det blir intimt att sitta nästan på scenen och se skådespelet. Jag blir en del av atmosfären. Dessutom blir det effektfullt att känna vinddraget från repen som skådespelarna står och slår mot golvet. Istället för att svärd har skådespelarna rep. De har utrustning på sig som kan liknas vid både brottar- och boxningsutrusning. Ibland känns det som att vi är i ett omklädningsrum och det är lite tufft. Den känsla försvinner ganska snabbt för att de är bra på att verbalt måla upp bilden om var vi befinner oss. Jag kan med hjälp av min fantasi se miljön framför mig. Det är ganska ”snålt” med dekor, men det gör inget. Jag gillar det avskalade. Det blir effektfullt och lämnar mycket utrymme för fantasin.

Ensemblen består av åtta skådespelare, men i originalverket finns det 26 stycken karaktärer. Det gör att skådespelarna får ta sig an flera roller. Hur de klarar av att hålla reda på vem de ska spela går över mitt förstånd. De gör det med bravur och det är imponerande.

Jag rekommenderar dig att ta en tur till teatern och se detta episka drama i en nyversion. Våldets käftar brottas mot olycklig kärlek. Vem vinner kampen? Trevlig kväll!

Betyg: 4 av 5