Recension av Robin Hood
I helgen blev det bio igen och den här
gången blev det Robin Hood. Regissör är Otto Bathurst och han gör
långfilmsdebut. Han har mest regisserat tv-serieavsnitt, bland dem
finns titlar som Peaky blinders, Criminal justice och Five days.
Robin of Loxley, Taron Egerton, faller
för Marian, Eve Hewson, när hon bryter sig in i hans stall och
försöker stjäla en av hans hästar. Lyckan ler mot kärleksparet
och det verkar som att inget kan separera dem tills en dag när Robin
kallas in i kriget. Väl hemma igen har alla gått vidare. Robin som
betraktats som död finner sig vilsen och orolig. Vid sin sida har
han en nyfunnen och mordiska vän Lille John. Tillsammans ska de
störta tyrannen Sheriffen och hur gör man det bäst? Genom att slå
honom där det gör som ondast, pengarna. Robin infiltrerar rådet
och blir nära vän med Sheriffen. Om natten är Robin den snabbe och
hemlige hämnaren som går under namnet Robin of the hood.
Otto Bathurst gör ett hyfsat försök att väcka liv i denna klassiska hjälte. Filmen är ganska trogen sitt
originalmanus. Det är en del uppdateringar och omskrivningar. Marian
har fått sig en rejält uppdatering. Hon är tjuvaktig och inte den
fina dam som vi lärt känna i de tidigare filmerna. I den här
tolkningen är hon stridslysten, en politiker, en av folket och en
ledare. Hon är modig och en av huvudpersonerna i kampen mot den
maktgalne Sheriffen av Nottingham. Även sheriffen har fått sig en
putsning. Han är brutalare, råare och nästintill helt utan
känslor. Han påminner om en psykopat mer eller mindre. Det är även
en tvist på Lille John. Först tillhör han fienden och blir sedan Robins vapendragare i kampen mot deras gemensamme fiende.
Är det bra att de har tvistat om karaktärerna eller saknar jag
originalmanuskriptet? Jag tycker att den här versionen av Robin Hood
känns uppdaterad till dagens sätt att se på hjältar och skurkar.
Det fungerar med tidsandan. Manusmakarna Ben Chandler och David James
Kelly har frångått det klassiska för att bygga på något nytt. De
har fortfarande behållit den klassiska sagan, men gjort en tvist på
den. Det enda som jag har lite svårt för är deras vapen. De känns
inte realistiska för tidsandan. Jag kan bortse från det för att de
vill skapa snygga actionscener som påminner om Guy Ritchies sätt
att filma. Sedan har jag svårt för Marians kläder och jag kan inte acceptera deras val av kläder. Det är väldigt
urringat och så såg inte modet ut på den tiden.
Taron Egerton som slog igenom i
filmerna om Kingsmen och är därmed van vid actionfilmernas värld.
Han hanterar sin roll helt ok. Han är både allvarlig och har en och
annan rolig replik. Den som imponerar mest på mig är Jamie Foxx.
Han är allvarlig och brutal. Jag hade ingen aning om att han kunde
ta sig an roller på detta vis. Eve Hewson som spelar den moderna
Marian gör det bra. Hon är en vågskål till de tuffa killarna. Hon
är trovärdig i sin roll och tillför filmen den kvinnliga hjälte
som många av oss väntat på.
Filmen är inte värd den negativ
kritik som den har fått av vissa i media. Jag har absolut sett sämre
actionfilmer som fått betydligt bättre betyg av samma
recensenter. Vad det beror på kan jag inte svara på, men jag kan
tänka mig att modernisering av filmen är en bidragande faktor. Krigen ser ut som att
de kunde vara idag och karaktärerna sätt att vara är moderna. De kritiserar
även Robin Hood för att vara för ung. Det kan jag till viss del
hålla med om. Är den klyschig som kritikerna säger? Ja, vad skulle
den annars vara? Det är alla filmer om hjältar och det är typ det
som gör att vi älskar dem.
Jag rekommenderar Robin Hood till dig
som vill se ett fartfyllt actionäventyr med medeltida influenser med
ett klassiskt drama i botten. Trevlig kväll!
Betyg: 3 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar