onsdag 1 april 2020

Blommor kan väl inte vara farliga?


Recension av Första hösten - Blå gryning


Först och främst vill jag börja med att tacka E. P Uggla för recensionsexemplaret. I hälsningen i boken står det: ”Med hopp om ruggig läsning, E. P Uggla”. Dessa ord la hon ribban för mina förväntningar på boken. I tider som dessa är inte Första hösten - Blå gryning långt ifrån vår vardag.


Boktips. Skrämmande läsning för dig som vågar...

Vintern stundar. Maten sinar och oron sprider sig som en löpeld. Ingen trodde att några blommor kunde vara ursprunget till vad som skulle bli den värsta hösten i Sveriges historia. Mitt i allt kaos där människor dör som flugor försöker några att leta på sanningen och rädda mänskligheten från det osynliga hotet. Muterade människor med larver som väller ur ögon och porer står i deras väg. Är allt hopp ute?

Första hösten - Blå gryning är en bok som helt klart klassar in sig i skräckel-kategorin. Det är både läskigt och äckligt i en salig underbar gott och blandat-påse. Med andra ord levde boken upp till mina förväntningar och E.P Ugglas hälsning. Vissa passager är så briljant skrivna att jag blir mållös. ”Världen har dött”, sidan 270. Vad mer behövs för att beskriva att hoppet är långt borta och att man är ensam? Det är tre beskrivande ord som berättar mer än vad som står.

Emmelie Pettersén Uggla debuterade 2017 med Första hösten. Hon slår knock out med boken. Vilken debut. Boken är ett måste för alla som älskar dystopier och skräck. Dessutom är boken skriven på ett sådant sätt att den ska ses som en crossoverbok, med andra ord spelar det ingen roll om du är vuxen eller ung vuxen som läser boken.

Jag gillar att läsa böcker där handlingen växlar fokus mellan olika karaktärer. Till en början är det en utmaning att hålla reda på vem som sagt vad och var karaktärerna är, men det ger sig ju längre in i handlingen man kommer. Till slut vävs alla karaktärers öden samman.

Det här är svensk apokalypslitteratur när den är som bäst. Fiktion vävs samman med vetenskaplig uttryck och termer, trots det är det lätt att följa med i handlingen. Första hösten - Blå gryning är en bok för sig som inte är kräsmagad och som är beredd på att det blir både spännande och skrämmande. Trevlig kväll!

Betyg: 5 av 5

2 kommentarer:

  1. Wow, verkligen en recension värd att vänta på! Tusen och åter tusen tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack va snällt skrivet. =) Tack för boken.

      Radera

Nyårslöftet är infriat!

Förra nyår gav jag mig själ ett löfte om att jag skulle försöka sticka en kofta. Efter ett antal försök som resultera i att jag repade upp ...