När verkligheten snabbt byter skepnad

Recension av Allt som var mitt

Tänk vad tiden går. Veckans sista arbetsdag är redan här och det känns som att det nyss var fredag. Eftersom det är som det ändå är som det är ger jag mig i kast med min utmaning “Bookface Friday”. Kvällens blogginlägg handlar om Cissi Wallins biografi Allt som var mitt, som hon gav ut på eget förlag i år. 

Bookface. Allt som var mitt är en biografi
som inte säger förlåt för sin existens utan istället berättar
sin historia.  

I Allt som var mitt skriver Cissi Wallin om hennes synvinkel på allt som hände kring våldtäkten, tiden efter, anklagelserna samt förtalsdomen. Hon beskriver detaljerat våldtäkten med mannen som hon kallar mediamannen. Scenen är brutal och den väcker känslor. Det går inte att skaka av sig scenen som etsar sig fast på näthinna. Sedan förföljer våldtäkten läsaren genom hela boken likt ett “spöke”. Den figurerar alltid i bakgrunden och tynger ner stämningen i boken. Detta stildrag är snyggt av Cissi Wallin. “Spöket” ligger konstant och gnager i det undermedvetet. Det påverkar ens val och vardag, men det visar sig aldrig. 

Cissi Wallin målar upp karusellen som tog fart efter att mediamannen friades och drevet som tog fart mot henne samt den förtalsrättegång som tog vid. Flertalet gånger i boken poängterar hon att hon inte förstår hur förövare gick till att bli offer och hur offer blev förövare. Hon visar hur rampljuset riktades mot henne på ett annat vis och jobbuppdragen som seglade iväg ett efter ett. Hon stod ensam i sin kamp, men aldrig helt ensam. Hon skriver om det stöd och den kärlek som hon fått från sina systrar. Med deras kraft klarar hon allt.   

Boken hoppar i tiden. Trots att varje kapitel utspelar sig vid en ny tid är det lätt att följa med i handlingen. Det beror helt och hållet på Cissi Wallins sätt att uttrycka sig i ord. Hon har en talang för att fånga upp trådar och binda ihop olika kapitel med varandra på ett naturligt sätt. Cissi Wallin använder sig av ett rappt språk. Korta och långa meningar blandas för att ge texten ett tempo. Hon använder sig av enkla ord för att beskriva situationerna. Orden är däremot valda med omsorg för att ge texten den klang som hon vill sända ut. Cissi Wallin kan med tre ord som på sida 276, “En maktlös gråt”, beskriva så mycket mer än de tre orden på pappret. Jag ser ett helt scenario framför mig och fångar in hennes känsla. Det är ett bevis på vilken bra skribent hon är. Trots bokens tunga ämne är den lättläst och den blir varken tråkig eller tappar i tempo. Vilket är ännu ett bevis på vilken bra berättare hon är. Hon trollar med orden som väcker känslor hos läsaren. 

Allt som var mitt är en bok som upprör samt ger en talande bild av samhället. Det är en bok som får sin läsare att fundera både en och två gånger. Allt som var mitt är en brutal bok om den verklighet som Cissi Wallin levt i under en stor del av sitt liv och hur “spöket” som ständigt är närvarande i hennes liv. Trevlig helg!

Betyg: 4 av 5