fredag 8 mars 2019

Mary Shelley – kvinnan som visade monstrets ömma sida

Recension av Mary Shelley

Vad är det för det för en dag? Jo, det är fredag och ”Movieface Friday”. Det är även Internationella Kvinnodagen och vad passar bättre än en film om en av gotikens mest ikoniska författare? Jag har sett filmen Mary Shelley som kom 2017. Den är regisserad av Haifaa Al-Mansour. Hon har även regisserat Nappily ever after, Den gröna cykeln och dokumentären Women without shadows.

Mary, Elle Fanning, lever för och andas litteratur. Lyckan finns i hennes fars bokhandel. Faderns övertygelse är att kvinnor ska få en bra utbildning, något som är ovanligt för 1800-talet. Mary reser till Skottland och träffar den unga och karismatiska poeten Percy Shelley, Douglas Booth. Det är kärlek vid första ögonkastet. Problemet är att Percy redan är gift och har ett barn. Percy och Marys förhållande leder till en stor skandal och när dessutom Marys styvsyster flyttar in med paret är skandalen av gigantiska mått. Mary kämpar med att hitta sin röst som författare, men det är inte hennes enda bekymmer. Kan hon acceptera Percys sätt att se på relationer och hans impulsiva leverne?

Mary Shelley är en välgjord dramafilm. Haifaa Al-Mansour har skapat en film som känns som en bok. Det är en rak dramaturgi med inslag av vändningar som för handlingen framåt. Filmen är karaktärsdriven. Den är en inblick i Marys skandalomsusade liv och vi får ta del av hennes mystiska och intressanta liv.

Elle Fanning axlar rollen som Mary väldigt bra. Hon är trovärdig, bräcklig, stark och lysande allt på samma gång. Hon andas 1800-talets mystik och fattigdom. Hela filmen är som en saga. Den är vacker att se på och det är fin regi. Det är fina skådespelarinsatser från hela ensemblen. Douglas Booth som tar sig an rollen som Percy gör det på ett pojkaktigt och charmigt sätt. Han visar sårbarhet och en vilja till att lyckas i livet.

Jag rekommenderar Mary Shelley till dig som vill se en välgjord dramafilm med rötter i verkligheten. Det här är ett kostymdrama som satt sina spår i mitt filmminne. Trevlig kväll!

Betyg: 4 av 5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Nyårslöftet är infriat!

Förra nyår gav jag mig själ ett löfte om att jag skulle försöka sticka en kofta. Efter ett antal försök som resultera i att jag repade upp ...