torsdag 14 mars 2019

Ett svartvitt drama med stor närvaro


Recension av Roma


Så jag har gett mig i kast med att se filmen Roma som är regisserad och skriven av Alfonso Cuarón. Han har även regisserat Gravity, Children of men och Harry Potter och fången från Azkaban.


Cleo, Yalittz Aparicio, arbetar som husa, ett jobb som är krävande. Långa och slitsamma dagar sätter tonen för hennes liv. Med lite pengar blir nöjena enkla. Familjens fyra barn blir som hennes egna och barnen älskar henne lika mycket. Daten med Fermín går över förväntan och hon får starka känslor för honom. När daten resulterar i ett barn är olyckan total. Cleo vill inte ha barnet och han vill inte ha henne. Det stoppar inte Cleo att leta reda på Fermín som bara tränar sin kampsport. Ska han ta sitt ansvar?

Roma beskrivs som ett intimt porträtt av Alfonso Cuaróns uppväxt. Filmen har hyllats flera gånger om och belönats med flera priser. Det gör att förväntningarna på filmen är extremt höga. Filmen är en enda lång transportsträcka till slutet. Jag fattar inte vad det är som alla andra tycker är så fantastiskt med filmen. Berättandet går sakta nästan i snigelfart. Det är dessutom diskbänksrealism som inte ligger mig varmt om hjärtat.

Karaktären Cleo gestaltas som en ganska naiv kvinna. Hon jagar en man som bara var ute efter en natt med henne. Hon framställs som ganska desperat och blåst. Är det nödvändigt för historiens lopp? Nej, egentligen inte alls. Det känns mest som ett sätt att förlöjliga henne. På något vis vill Alfonso Cuarón ge en rättvis bild av kvinnan och ger henne en del i familjen. Trots att hon är husan så är hon en del av familjen. Barnen tyr sig till henne och hon är som en extra mamma. Det är fint, men det räcker inte som kompensation.

Det märks att skådespelarna är oerfarna. Att de nominerats till priser är konstigt. Varför går en av karaktärerna runt i mer eller mindre två timmar och ler? Inger det trovärdighet? Nej.

Det finns ett plus med filmen och det är fotot. Det är snyggt och på sina håll på gränsen till imponerande och det är just fotot som drar upp betyget.

Jag rekommenderar inte Roma till någon. Trevlig kväll!

Betyg: 2 av 5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Nyårslöftet är infriat!

Förra nyår gav jag mig själ ett löfte om att jag skulle försöka sticka en kofta. Efter ett antal försök som resultera i att jag repade upp ...